Lite sentimental!

 Det är lätt att bli lite sentimental så här dagen innan ens barn fyller år.

Jag kan inte fatta att det är 14 år sedan Julia låg där sista dagen i magen.

Att det var sista dagen jag fick njuta av denna graviditet som jag längtat så efter.

I fem år hade vi försökt få barn.

Det tog sin tid, men efter 8 provrörsbefruktningar hände det plötsligt.

Julia hade bestämt sig för att komma till oss!

Varje dag njöt jag av att vänta på henne, samtidigt som jag

 längtade efter att få hålla henne i mina armar.

Nu är det helt plötsligt 14 år sedan, hur kan tiden gå så här fort??

Jag njuter fortfarande av henne även om vi har våra duster, 

hon är ju inte tonåring för ingenting:))

Så här efteråt när man har fått distans är det svårt 

att tänka sig in i dessa år som "barnlös".

Alla tårar och förtvivlan när jag aldrig blev gravid, samtidigt 

som kompisarna lyckligt berättade att de väntade barn.

Men som i ett trollslag försvann alla de känslorna när även vi 

fick de glada beskedet att det hade lyckats:))

Så från och med i morgon har vi en "fjortis" i huset!!!

Haha, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, för 

inte är det lätt att vara tonårsförälder.

Men jag älskar att vara mamma till henne lika mycket nu, 

som första gången jag höll henne i mina armar<3